provitanova.blogg.se

 

Jag har också tänkt skriva ett inlägg om mina tankar och reflektioner när jag kom hem för man ser saker på ett annat sätt. Under tiden jag var iväg skrev jag upp saker på min telefon som jag tänkte på och allt har inte kommit in. 

Men jag måste göra det i lite fel ordning och börja lägga in om mitt nya äventyr för att hinna med, tiden går så fort. Jag är på väg till USA för att jobba som au pair ett år. Först är det några dagars utbildning (mån-fred) i New York med EF som jag åker genom där jag får chans att träffa andra au pairer. Och på fredag åker jag med buss till Washington D.C som blir mitt nya hem för ett år framåt. Konstig känsla. 

När jag kom hem förra gången var det svårt att anpassa sig till sitt vanliga liv igen, tillbaka till jobb och aktiviteter. Men jag använde tiden (som knappt räckte till) till att passa på att göra saker jag länge har tänkt på. Nu hade jag chans att lägga tid på mig själv. På fritiden tog jag sånglektioner, började följa ett tränings- och kostprogram, tog en kvällskurs i tyska, sjöng med kören och umgicks med familj och vänner. Man kan säga att jag inte hade så mycket tid över dessa två terminer. Hade nog inte orkat hålla igång det längre med tanke på all pendling till och från jobb på det men det är samtidigt kul att ha att göra.

Efter ett tag kände jag dock att jag inte riktigt var färdig med världen ännu och ville iväg igen. Gärna till USA igen då jag trivdes där men att hitta ett jobb är svårt pga visumreglerna och plugga hade jag inte råd med igen så då var au pair ett bra alternativ. Uppleva en kultur tillsammans med en familj och både jobba och plugga lite (man måste ta 6 credits under ens år enligt visumreglerna).

 

Tis 5/5

Nu är jag på Au pair skolan i New York på long Island. 

Kom hit igår, månd, efter en 21 h lång resa. På flygplatsen mötte jag upp med en dansk tjej, Maria, som också skulle till skolan. Vi har fått en lista på vilka som skulle åka till skolan samtidigt från Skandinavien. Skolan har ankomster med nya au pairer varje måndag. Vi mellanlandade i Düsseldorf och skulle vänta ca 2 timmar på nästa flyg men det blev ca en och en halv timme försenat. Så småningom kom vi fram till JF Kennedy Airport och blev hämtade av EF i en minibuss. Det skulle ta ca 1 timme till skolan på Long Island men det var en olycka på vägen så det tog lite längre. När vi kom fram möttes vi av personalen på skolan som tydligen även bor där. Vi fick lite info sedan några timmar fritid. Alla fick vid incheckning på skolan en påse. Den var lite olika för alla beroende på om familjen hade sponsrat. Min familj hade det och jag fick en väska med en T-shirt, ett Starbuck presentkort, en biljett till turen till New York som vi skulle göra på fredag och annars hade fått betala själva, en vattenflaska i metall samt presentkort på 5 dollar i snacks-kiosken på skolan. Jättesnällt! Efter att ha kollat telefonen (var ju utan internet fram tills nu :P), meddelat att jag kommit fram ok och tagt en dusch gick jag och Maria gick ner till havet och tittade på omgivningarna. Skolan låg precis vid havet, jättevackert. Lite senare var det pizzamiddag med lite info. Sedan var vi supertrötta och gick och lade oss redan vid nio. Tidsskillnaden är 6 timmar så det är ju inte jättemycket men efter att ha rest så länge och dessutom bara sovit 45 minuter natten innan för jag packade i sista minuten så var det riktigt skönt att sova. Jag delade rum med en tjej från Frankrike och en från Brasilien.

 

 

Efter en god natts sömn på 10 timmar var jag fit for fight igen :) Idag började lektionerna som pågick hela dagen, från 8 till 18:30. Vi hade en bra lärare, Ann Marie. Utbildningen gick igenom olika saker som hälsa och näring, säkerhet osv. Vi gick igenom olika situationer som kan uppstå. Vi fick också en gruppuppgift som bestod i att komma på aktiviteter att göra med barnen, olika åldrar. Jag hade massor av idéer men min grupp sa nej till allt. Längtar tills jag kan hitta på allt detta med barnen. Det var nog nyttigt att gå igenom saker och ting även om det mest var självklart men det som var kul var att få träffa folk från olika länder och få vänner att kunna umgås med senare. Tanken var att man skulle bo med folk som ska vara i samma område som en själv men de jag hamnade med var ändå en bit ifrån. Jag var den enda av de ca 80 au pairerna på skolan (endast 2 stackars killar) som skulle till D.C men där var några andra i närheten. D.C är ju inte så stort och ligger nära Maryland och Virginia så det var några som skulle bo där. Tar kanske 20 min att köra. Maten på skolan var inte den bästa, jag brukar äta det mesta men tyckte det var sådär även om det gick att äta. Vi fick frukost, lunch och middag på skolan och ville man ha något emellan kunde man som sagt köpa lite snacks på skolan. Annars kunde man gå ca 15 min till en affär vilket vi gjorde efter middagen denna dag. Sedan satte vi oss med telefonerna igen, vi hade bara internet i uppehållsrummen, vilket kanske var bra då det blev att alla satte sig där och umgicks. Vid tio gick jag och lade mig, trött igen. Familjen hade mailat och föreslog en familjemiddag för att välkomna mig. Gulligt av dem. De undrade om fredag då jag kom eller lördag passade bäst. Jag undrade om det familjen i huset eller det skulle vara fler, family dinner kan ju också betyda släkt och då hade det kanske blivit lite mycket att ta på fredagen. Men det var bara huset och de sa att det nog passade bäst med lördag trots allt så kunde jag vila. Elizabeth och Kevin (mamman och pappan i familjen) hade tydligen inte heller hunnit ses så mycket i veckan så det skulle ut på fredag kväll. Kändes lite konstigt att de skulle åka iväg min första kväll i huset men samtidigt kan det vara bra att få bonda med barnen. Deborah, familjens nuvarande au pair ska stanna en vecka för att lära upp mig, känns väldigt skönt.

 

 

Ons 6/5

Nästa dag hade vi lektioner mellan 8-20. De handlade om kommunikation, stresshantering, säkerhet och att köra bil i USA. Vi pratade också om shaken baby, dvs att det är livsfarligt att skaka en bebis eller ungt barn. Det säger ju sig själv att man inte ska göra det men jag kände inte till att det kunde få så allvarliga konsekvenser. I de exempel som de tog upp ville den vuxna inte skada barnet men blev frustrerad när barnet inte slutade skrika till exempel. Detta var också sista dagen med Ann Marie. Dagen efter skulle vi åka in till New York och jag hade fått turen betald av min värdfamilj. Men man kunde åka upp i Rockefeller center och fick i så fall köpa biljett till det. Jag visste inte riktigt om jag ville då jag och Sandra var där när vi var i New York mindre än ett år sedan. Funderade på att istället åka upp i Empire state buildning men nästan alla ville upp i Rockefeller så jag bestämde mig för att hänga på ändå. Kolla på utsikten kan man nog inte göra för många gånger. Så jag köpte en biljett via EF inför morgondagen. På eftermiddagen serverade de fika i hallen. De hade satt upp lappar där det svenska ordet fika förklarades. På kvällen tog vi det lugnt och satt mest och kollade internet och umgicks. Jag hade vid det här laget hittat några nya vänner som jag också spenderade dagen i New York med. Vi är ett blandat gäng från olika delar av världen vilket är kul och tyvärr bor vi nu i olika delar av USA som Houston i Texas, South Carolina, Los Angeles och San Fransisco i Kalifornien men vi har pratat om att hälsa på varandra.

 

Tors 7/5

På torsdagen var det dags för New York men först ägnades förmiddagen åt första hjälpen, hjärt- och lungräddning på vuxna och barn. Efter det var kursen slut och vi fick vårt certifikat ör genomförd kurs. Sedan bytte vi om snabbt och åkte mot New York vid tvåtiden. Färden tog nästan 2 h med de 2 hyrda bussarna. En guide mötte upp oss vid battery park där vi kunde se frihetsgudinnan från håll, samma ställe som jag och Sandra var på. Sedan åkte vi vidare till ground Zero där tvillingtornen stod (World trade center) och de nu har en minnesplats. Även där var jag och Sandra förra året. Vi åt en pizza i närheten lite snabbt innan vi åkte vidare till Top of the rock som utkiksplatsen på Rockefeller center. Efter det var det fri tid tills vi skulle åka tillbaka igen, men vi hade bara 2 timmar så det blev inte så mycket. Vi gick till Times Square och sedan mot bussen. Vid bussen gick vi inom en affär och handlade lite att äta på bussen. Jag handlade även en liten present till Deborah, den gamla au pairen då hon ju skulle stanna en vecka och lära upp mig. Presenter till familjen hade jag redan. Tyvärr var många sena till bussen, vi väntade 40 minuter, irriterande när vi skyndade oss för att komma i tid. Vi var tillbaka på skolan vid 23:30 och packade ihop våra saker för dagen efter skulle vi till våra familjer, spännande!

 

Fred 8/5

Äntligen dags att träffa familjen. Det var en intensiv morgon, och vi packade ihop och körde vid nio. Det var fem olika minibussar som skulle köra oss. Vissa skulle till flygplatsen och flyga, t.ex. de som skulle till Kalifornien. Vi var 9 personer i min buss som skulle till samma område, 3 olika stopp. Det var tråkigt att behöva säger hejdå till de man hade lärt känna. Ingen av min nyfunna vänner skulle med den bussen.

Det tog ca 5-6 timmar att köra från New York till Bethesda som ligger utanför D.C. Där skulle familjen hämta upp mig men vi var lite tidiga och de hade inte kommit ännu. En LCC (dvs en local childcare consultant, som har hand om au pairerna i ett visst område) mötte upp oss. Efter ca 20 minuter anlände familjen. Jag var lite nervös för att träffa dem men samtidigt upprymd. Hela familjen kom, mamma Elizabeth, pappa Kevin, Cole 7 år, Grace 5 år och Deborah. Jag fick kramar av de vuxna och hälsade försiktigt på de små men de var väldigt upprymda och jag fick välkomst-teckningar.  Vi körde hem och de visade mig runt i huset och sedan lekte jag med Barbie med Grace, hennes favoritsysselsättning. Föräldrarna skulle ut och äta och Deborah visade mig kvällsrutinerna med lek, bad och läsning. När barnen hade lagt sig vid åtta så umgicks hon och jag. Vi kom väldigt bra överrens redan från början.

 

 

Lörd 9/5

Lördagen var en ledig dag för oss men vi hade lite att fixa med. Jag sov till nio, duschade och sedan åkte jag och Elizabeth iväg. Vi åkte först till banken för att fixa med ett bankkonto men det var stängt. Vi åkte vidare till mobilaffären och skaffade ett amerikanskt nummer till mig. Jag fick ingå i deras abonnemang så de betalar det år mig, jättesnällt. Elizabeth passade på att skaffa ny telefon när hon ändå var där och det tog lite tid så jag gick runt själv en runda på shoppinggatan. En affär liknande Ross som fanns på Hawaii låg här. Den hette TJ Maxx och säljer kläder, skor, väskor, inredning mm. till bra priser. Passade på att köpa två par byxor. Hade bara fått med mig långbyxor och shorts men behövde något mitt emellan. Det är ca 30 grader Celsius här nu och det är svårt att klä sig för det är varmt ute men som vanligt lite svalt inne med luftkonditioneringen på. När Elizabeth var klar stack vi inom och köpte med oss en macka och åkte till Lacrosse banan där Cole, Grace och Kevin var och där Cole skulle spela. När matchen var slut åkte jag och Elizabeth till närbutiken och handlade lite. Jag köpte schampo, balsam och alla de där sakerna som man behöver och Elizabeth betalade åt mig. Tydligen brukar de göra de med den nya au pairen första gången (sedan betalar man såklart själv för förbrukningsvaror) för att man ska kunna få det man behöver, snällt. Efteråt åkte vi hem och bytte om och sedan var det dags för familjemiddag. Vi åkte till Georgetown, ett mysigt område som ligger vid den stora floden Potomac river. Vi tog en bild på alla nere vid vattnet och njöt av det fina vädret. Vi bestämde oss för att äta på en restaurang nere vid vattnet och fick vänta ett tag på ett bord så vi tog en dricka så länge. När man är med familjen ute och äter så betalar de alltid vilket jag tycktes kändes konstigt i början då man är van att betala för sig själv men de insisterar och jag är såklart tacksam. Efter maten tog vi en glass och det var så varmt och skönt ute. När vi kom hem gav jag dem de presenter som jag hade med mig. Deborah fick ett läppglans och ett löfte om en middag ute då jag tänkte att hon inte vill ha ännu mer att packa. Familjen fick två böcker. En receptbok med svenska kakor som jag har tänkt att jag kan baka ifrån ihop med barnen samt en bok som svenska traditioner som jag kan läsa med barnen. De fick också en CD-skiva med julsånger av Carola (väldigt svenskt tycker jag). Jag hade tagit en broshyr om Skåne på turistbyrån som de också fick och den blev de nästan gladast för. I alla fall Kevin tyckte att det var väldigt intressant och ställde en massa frågor om Sverige och min hemstad vilket jag tycker är jättekul. Barnen fick varsitt pussel som det själva kan rita motivet på samt ett spel, Lusen, som jag själv spelade som barn. De provade det någon dag senare och tyckte att det var kul. De fick också lite svenskt godis, bilar, Marabou choklad och gott och blandat salt. De två första gick åt i ett nafs och var uppskattat, jag undrar om barnen ens fick smaka då de hade gått och lagt sig när det kom fram. :P Saltet var inte riktigt lika poppis. Vi satt i köket och pratade ett tag sedan gick jag och Deborah ner och satt och pratade länge. Det känns kul att vi har blivit så pass nära vänner som vi har blivit. Hon är ledsen för att hon ska åka och hon hade ju lika gärna kunnat ta ut det på mig men hon gör verkligen allt för att jag ska trivas. Jag kan förstår att det måste vara jobbigt att lämna en familj som nästan har blivit som en egen där man har varit i ett och ett halvt år. Det måste kännas jobbigt att någon annan kommer och tar över. Jag kände mig verkligen välkommen till familjen av allihopa. Redan denna dagen kändes det som att jag hade varit hos dem en längre tid. De är verkligen snälla och omtänksamma och vill att det ska bli en bra upplevelse. Jag har förstått nu att inte alla au pairer har det så, så jag är lyckligt lottad.

 

På söndagen gick vi upp tidigt då familjen skulle till kyrkan. Jag jobbar inte söndagar och de förväntar sig inte att man ska följa med men jag var nyfiken på deras kyrka och ville följa med. Kevin och Elizabeth ledde barngruppen som började samtidigt som gudstjänsten kl 9 men i ett annat rum. Efter halva gudstjänsten gick vi alla in i kyrkan. Det var väldigt likt kyrkan hemma. Samma texter, samma sätt att ta nattvard mm. Skillnaden var att det var mer folk och lite mer formellt ibland. Efter gudstjänsten hade de olika föreläsningar/diskussionsgrupper för olika åldrar och vi lyssnade på en av dem. Efteråt åkte vi till ett libanesiskt ställe för att fira mors dag (som är ett annat datum här än hemma). Deborah mötte upp oss där och vi åt god mat. När vi hade kommit hem satte jag mig för att läsa på inför körlektionen jag skulle ha samma eftermiddag. Jag hade fått ett häfte med körregler i USA.  För att få sitt amerikanska DC körkort behöver man inte köra upp men man ska göra ett skriftligt test. Kevin och Elizabeth vill dock att man tar en körlektion som de bokar vilket jag tyckte kändes bra. Även om reglerna är nästan detsamma som hemma så är det ändå vissa saker som skiljer. Jag kommer dessutom att köra en automatare. Jag blev så trött, har väl varit många intryck så var tvungen att vila lite. Var dock tvungen att gå upp i tid för min körlektion bara för att få redan på att den hade blivit inställd. Körläraren hade tagit fel på dagen.

Lite senare åkte jag och Deborah på au pair-möte. De har det en gång i månaden och det är obligatoriskt att gå. Ens LCC och au pairer i området möts vilket ju kan vara bra för att träffa folk med men jag blev förvånad över hur oorganiserat det var, ingen presentation av varandra eller någonting. Denna gången skulle vi till John F Kennedy center for the performing arts (ett stort kulturcenter som ni kunde se på bild ovan). De har gratis konserter varje söndag och denna gången var det Afro Blue som uppträdde. Först var det jazz och sedan acapella sång vilket jag verkligen gillade. Detta var också dagen som jag äntligen packade upp. Deborah bor kvar i rummet med mig vilket gör att det är lite trångt och hon hade inte heller packat ner alla sina saker så har inte riktigt bott in mig ännu men jag har inget emot det. Tycker det är kul att hon sover här. Tyckte det kändes fel att slänga ut henne från rummet. Det kommer bli tomt utan henne när hon åker för nu har vi ju hängt ihop ett tag, nästan all vaken tid.