Happy 4th of July!

Hej!
 
Senast jag skrev visste jag inte riktigt vad jag skulle hitta på under min lediga helg. Nu har inte bara den gått utan även veckan efter och helgen med den är över. Förra lördagen bestämde Marta, en Au Pair från Polen och jag oss för att hitta på något ihop. Under födelsedagsfesten hos Julia dagen innan fick vi tips om Mount Vernon som var George Washingtons bostad innan och efter han blev president. Det kostade en del att gå in men det var värt det. Visste inte så mycket om honom innan men fick lära mig mycket när vi var där. Det tog ca en halvtimme att köra och det regnade en hel del så Marta frågade om vi verkligen skulle göra det men jag sa att vi inte borde låta regnet stoppa oss. Hade ju bara suttit hemma och degat annars. Och jag ville se Mount Vernon. Så vi åkte. Först fick vi se en film om George Washington och vad han gjorde. Han ledde flera krig och framför allt var han framstående i kriget för att bli ett självständigt land. Man ville att han skulle bli kung över det nya riket men han ville inte det. Han verkar ha varit en väldigt ödmjuk man som ville ve makten åt folket hellre än att ha den själv. Han älskade sitt hem Mount Vernon och sin fru Martha samt hennes barn som han levde med där och var en uppfinningsrik utvecklare av gården och såg sig själv som en farmare. Han blev framröstad som landets första president 1789 vilket han tillslut accepterade. 
 
 
Marta läser kartan och dagens aktiviteter. Området var stort med bostadshuset, trädgårdar och kringliggande hus som tjänade som tvätthus, spinnhus, förråd, salthus, stall, bostad för slavarna osv. Många bilder blev det ;)
 
Bostadshuset på långt håll
 
 
Till vänster och höger om bostadshuset låg de andra husen
 
Vi fick en tur inne i huset. 
 
 
Utsikten från sidan av huset
Och från baksidan
 
Tyvärr fick man inte fota inne i huset men jag köpte i souvenirshoppen en liten bok med vykort billigt med bilder inifrån huset. Fotade i den
 
Den nya delen av huset som han byggde till
 
 
Washingtons arbetsrum
 
 
Parets sovrum där han dog av en halsinfektion. Så sorgligt. Äntligen hade han kommit tillbaka till Mount Vernon efter åtta år som president och "gått i pension" för andra gången i sitt liv (gången innan var innan han blev president). Han och hans fru hade förlorat mycket tid ihop och skulle nu ha tid för varandra. Han dog två år efter sin pension. Också otroligt att han överlevt så många år av krig och dog av en halsinfektion. 
 
Baksidan av huset 
 
 
Stallet
 
En av trädgårdarna där man odlade
 
Tyvärr regnade det hela dagen i stort sätt och mycket emellanåt. Trots att vi hade paraply så blev vi rätt våta om ben och fötter
 
George och Martha ligger begravda på ägorna
 
Hennes grav till höger och hans till vänster. RÄTTELSE-det var tvärtom :P
 
 
 
Mot minnesstenen av de slavar som arbetade där. De hade över 100 stycken för att sköta hushållet. De hade ofta besök då många ville träffa den stora fältherren. När de hade som mest hade de över 600 besökare under ett år! Så det var som att driva ett hotell. 
 
 
 
 
Sedan gick vi ner till vattnet där man kunde ta en båttur för en extra kostnad men det gjorde vi inte. 
 
Däremot hade de en shuttle tillbaka till informationscentret som vi tog. På vägen åkte vi igenom fler ställen. Här tror jag de skötte jordbruket. 
 
Sedan gick vi in i museet där de bland annat hade olika föremål som hade funnits i huset men inte heller här fick man ta bilder. Sedan gick vi in på en annan utställning och hör fick man fota. Ovan är en bild på en vaxdocka av Washington, så som man tror att han såg ut vid en ålder av 19 år. 
Svärd som använts av honom i krig
 
Om soldaterna och livet de levde. 
 
 
Om hans jordbruk och whiskey destilleri som han också hade
Den tandprotes han använde. Han hade problem med sina tänder hela livet
 
Svors in som president 
 
Efter lite lunch gick vi ut igen och såg andra sidan av parken. Här fanns en trädgård inriktad på blommor och växter
 
Vi träffade också två tidstypiska arbetare 
 
Växthuset
 
Där söavarna bodde. Washington gillade aldrig riktigt idén med slavar så i sitt testamente skrev han att alla hans slavar skulle friges när han och hans fru dog. Men när han dog så bestämde Martha att de skulle friges. 
 
 
 
Så många hus på området
 
Smedjan
 
Örtträdgården
 
 
Det var en väldigt intressant dag, tur att vi åkte :)
 
På kvällen smsade jag Julieth som jag träffade när vi var i Alexandria. Hon är vän med Valentina. Jag undrade om hon ville träffas någon dag och hon skulle ut på kvällen och bjöd med mig. Perfekt! Ville gå ut men ingen kunde. 
 
Till vänster om mig står Julieth, hon är från Colombia. De andra är hennes vänner. Vi hade en trevlig kväll. Gick till ett ställe som heter El Centro i Georgetown som spelar latinsk musik blandad med amerikansk. 
 
I affären dagen efter såg jag detta, lite kul. Elizabeth köpte hem den med hallonsmak en gång och den var god men inte riktigt lika syrlig som vår filmjölk. 
 
På söndagen var det Valentinas födelsedag. Vi åkte till Alexandria med metron och tog shuttlen (ovan) ner till vattnet. 
Därifrån tog vi båten över till National harbour i Maryland. Alexandria ligger i Virginia. Så tre stater på en dag vilket det ofta blir här när man ska någonstans eftersom D.C är så litet. Båtturen tog ca 15 min. Tyvärr var jag lite åksjuk då jag under shuttle-turen hemifrån till metron tittade bakåt mycket för att prata med Valentina och hennes kompis Valentina (också från Italien men Au Pair i Florida och på besök) och blev dålig. Sedan Metro på det och nu båt :/
 
Jag och Valentinorna på båten :) I mitten Valentina på besök
 
Mot National harbour
Hej då Alexandria
 
 
Utomhusskärmen som de senare visade film på
 
Uppe på avsatsen hade de en karta på marken över Virginia, DC och Maryland och vi står i varsin stat. 
 
Men jag blev lite besviken på National harbour för hade hört mycket gott om den och visst var där fint men inte så mycket att göra. Lite butiker och restauranger men inte mycket. Det som också var tråkigt var att Valentinorna pratade mycket Italienska med varandra fast jag satt där med, lite respektlöst eftersom jag inte kunde följa med i diskussionen, fick bara sitta och titta på folk som gick förbi. Bad de att prata engelska men de återgick till italienska hela tiden. 
 
De visade ET ikväll och vi stannade lite för att titta
 
 
 
 
 
Sedan åkte vi till Cheesecake faktorn för att fira Valentina och klockan blev mycket innan vi kom dit för båten tillbaka och sedan metron tog tid. Sedan hade shuttlen tillbaka från metron slutat gå vilket vi inte förstod först så stod och väntade en halvtimme. Efter två misslyckade försök att få tag i en uber ringde vi en taxi och var hemma alldeles för sent. (Uber är en app som alla använder här där privatpersoner kan gå med och köra folk. Man betalar genom appen och kan rejta förarna. Taxibolagen i USA gillar det inte för det är billigare och färre åker med dem nu) 
 
På tisdagen träffades vi igen för att gå på bio. Vi tog också med oss två andra, Hui och Michelle Michelle åkte hem under en månad då hon förlorade sin pappa men hon kom tillbaka på måndagen. Det är kul att hon är tillbaka och det tycker hon själv med. Vi åkte till Georgetown och åt middag ihop på en uteservering där. Hui var tvungen att gå tidigare men vi andra gick på bio och såg Disney/Pixars nya Inside out. Jättebra, kan rekommendera den.  Rolig, sorglig och annorlunda. Den handlar om en flicka och de känslor som bor i henne och styr henne. Glädje, ledsamhet, rädsla, ilska och avsky. 
 
 
Jag, Michelle, Hui, Valentina och Valentina. 

Det var en vacker vy vid vattnet och John F Kenney center
 
 
Grace har varit på occupational therapy camp denna veckan och det pågår fem veckor till. Där övar de på det som hon annars går på en gång i veckan, att fokusera och kunna kontrollera sin kropp och sitt sinne. Där har de pratat om filmen som de hade i läxa att se innan och pratat om olika känslor. De harvarna dag skapat en figur från filmen. Här har vi glädje och ledsamhet. 
Cole har denna veckan varit på ett läger där de har gjort en massa utomhusaktiviteter som ridning, kanot osv. Läger låter fel för de sover inte över utan är där under dagen. Så jag har haft samma tider som vanligt på ett ungefär. 
 
I torsdags tror jag det var så åkte jag, Michelle och Valentinorna till ett köpcentrum i Pentagon city. Jag körde oss dit för ville inte komma hem så sent som jag gjort den andra dagarna vi har hittat på något. Så jobbigt när alla har lagt sig och larmet är på. Låter så när man kommer in och ska slå av det och sedan på det igen. Rädd att väcka alla. Jag har tur som har en egen bil som jag kan använda när jag vill. Inte alla har det. Jag kör i stort sett varje dag nu i jobbet och det var en sak som jag var lite orolig för då jag inte kör så mycket hemma. Men nu har jag vant mig så känner mig inte osäker längre. Köpte i alla fall en långklänning och en tröja på köpcentret. :)
 
Köpcentrat 
 
På fredagen hade Grace inte camp så när jag började jobba vid ett tror jag det var så hade hon och jag en heldag ihop ensamma vilket var väldigt trevligt. Vi körde till Washington zoo som är gratis att gå in på men parkeringen kostade 22 dollar! Som tur är kunde jag betala med familjens kort eftersom det var med Grace. Vi spenderade fyra timmar där! Tittade på djuren, åt lunch o sedan bjöd jag henne på en glass. Hon tjatade om att få något från souvenirbutiken och hon fick välja mellan en liten sak därifrån eller en glass så hon valde glassen såklart men när hon hade ätit den så ångrade hon sig :P vi hade en mysig dag ihop, i alla gall tills hon började bli gnällig och trött och ville hem. Tyvärr var vi på andra sidan parken från parkeringen så vi skulle hela vägen tillbaka (det var en stor park) plus att jag ville hinna se pandorna som de är kända för innan vi åkte. Fick bära henne en bit tillbaka. Hon hade tjatat redan lite innan om att åka hem för väl hemma skulle vi två se en Disney prinsessfilm ihop. Det var nog hennes höjdpunkt på dagen tror jag. Min var när hon upphetsat skrek "this is the best day ever!" :) 
Kid's farm
 
 
 
Präriehundarna tittade vi på flera gånger 
 
 
 
 
 
Jättefisk!
 
 
Man kunde gå igenom en liten regnskog
 
Grodor
Klappa åsnan
 
Pizzalekpark
 
Lunchdax! Måste du ta en bild igen?
 
Efter lunch blev det glass :)
 
 
Präriehund-tunnel att leka i
 
Panda!
 
 
Parken tillhör Smithsonian precis som alla museer som är gratis nere på the mall. Det var en stor park och vi hann inte se allt. 
 
På väg tillbaka till bilen
Där vi passade på att ta lite selfies
 
Sedan åkte vi hem och satte oss trötta i soffan och såg på Modig (brave). Helt utpumpade. Grace somnade i bilen hem från zoo. 
 
På lördagen var det 4th of July eller independence day som är USAs nationaldag och firas till minne av att USA den fjärde juli år 1776 förklarade sig självständiga från Storbritannien. Familjen hade bjudit in över 120 personer till en frukostfest, dvs de bjöd på frukost som bestod av bagels, bacon, egg & chili (som var ungefär som en fläskpannkaka) och dougnuts. Inte alla kom samtidigtmen det var mycket folk där. Under veckan hade folk varit där och förberett genom att städa verandan och sätta upp dekorationer på huset bland annat. 
Jag hade ansvar för barnaktiviteterna och vi hade satt upp olika stationer med aktiviteter som rita, göra flaggor, lera, såpbubblor, basket, fotboll, spel osv. Jag hade två tjejer till min hjälp. Sent kvällen innan anlände Deborah. Hon skulle också hjälpa till lite på festen med ansiktsmålning/kroppsmålning på barnen. Michelle kom också och satt med så jag var inte helt ensam men var projektledare. Det funkade rätt bra när det inte var så många barn där men när fler kom var det svårt att hålla koll på alla och vissa sprang mest runt men folk hade trevligt och det blev en bra fest. 
 
 
Grace hjälper till att ställa iordning tälten i garaget
 
Graces handmålning
 
Flaggstation
Michelle
 
 
Elizabeth hade också hyrt in underhållning till barnen så under en timme så visade Mad scientist på ett roligt sätt hur fysik fungerar. Hon hade flera experiment/trix med luft. 
Här ska Cole blåsa upp en påse och försöks fylla hela med luft på ett andetag. Som de fick lära sig så går det men bara om man håller en bit ifrån och får med sig mer luft från det som finns runt en
Lufttrycket håller ihop avloppsrensarna
 
Slår man på en soptunna med hål i botten kan man skapa en liten tornado
Hon visade också hur man med hjälp av luft kan sväva över golvet. Här får Grace ett provåk på en hoverboard
Och Cole
 
Deborah på partyt
Grace och Elizabeth
Nere i källaren med barnen
Och några vuxna mot slutet
Vid elva gick vi ner till gatan där de hade en parad. Cole gick med scouterna men såg honom tyvärr inte 
 
 
 
 
 
Det känns som att det mesta på paraden är reklam för olika saker, till och med en rörmokarfirma var med. Partier och olika grupper är också med. Nästan alla slänger ut godis till barnen och Grace samlade ihop en hel del. 
 
 
Efteråt gick vi till en park i närheten där de hade musik och hoppborgar och delade ut gratis korv med bröd samt dricka och vattenmelon. 
 
Barnens kusin Alex med sin hund Max samt Grace och Cole. 
 
Min outfit för dagen, rätt passande med rött, vitt och blått. 
 
På kvällen åkte jag och Michelle ner till the Mall för att titta på fyrverkerierna som de har där. Fick veta att men inte smäller fyrverkerier på nyårsafton utan i princip bara på nationaldagen och inte hemma utan staden arrangerar. Vi lämnade i god tid för vi var rädda att bussen och platsen vi skulle till skulle vara full med folk men det var inte farligt alls. Kanske för att vädret var trist. Det regnade hela förmiddagen fram tills paraden så det var perfekt. Och lite regna när vi gav oss av vid 17:30-tiden. 
På vägen dit gick vi förbi vita huset. Jag hade bara sett det från andra sidan vilket är längre ifrån. 
 
Vi kom in i parken runt Washington memorial utan att stå i kö. Dock bar det så stora vattenpölar att vi blev blöta om strumpor och skor. 
Vi gick runt i parken lite och lyssnade på musiken de spelade. De hade ett band på en scen som var väldigt bra och spelade blandade kända låtar men vi gick aldrig upp till scenen, de hade högtalare runt om i parken så man hörde det ändå. Från parken kunde vi se Lincon memorial där folk hade satt sig för att se fyrverkerierna. 
 
 
Vi såg också World war II memorial från håll. Där har varje USA-stat en sten. Skumt att staterna DC och Hawaii var brevid varandra i monumentet. 
 
 
 
Vi hittade en relativt torr plats att sitta på och hade en handduk med oss. Vi hade ungefär 2 timmars väntan innan fyrverkerierna skulle sätta igång så vi hade en liten picknick med oss
 
 
Det började bli mörkt 
 
 
Äntligen dags! Fyrverkerierna var vackra och stora. Ibland kändes det som att de regnade över en och kom emot en när de smällde. Det varade i 17 och 1/2 minut enligt programmet men det kändes kortare. De hade till och med smileys och stavade USA. 
 
 
 
 
 En viktig dag att fira för amerikanarna. 
 
I söndags, dagen efter, (dvs igår) var det dags för oss att åka till stranden för en veckas semester. Så härligt. Det tog lite tid att packa in allt i bilen och innan vi var klara och kunde lämna och hade sagt hej då till Deborah var hon redan efter tolv. Det tog ca 3 timmar att köra hit. Resan gick rakt österut mot Bethany beach. Vi packade upp, tog en liten cykeltur, gick ut och åt och tog det lugnt igår. Familjen åker hit varje sommar. Det är en mysig liten semesterort med många familjer. Huset vi hyr är jättefint och vi kan gå till stranden på 10 minuter. Idag gick vi äntligen till stranden, havet! Även barnens kusin George och hans fru Ava är här men åker efter halva veckan då Kevins syster med man kommer istället. Jag har inget direkt schema utan får det också lite lugnare denna veckan. Är mycket med dem ändå såklart men i och med att vi är alla så blir det inte riktigt samma sak som hemma utan alla hjälper till när det behövs. Imorse tyckte Elizabeth att jag kunde sova tills jag vaknade. Jag varnade henne för att det kanske inte blir förrän ni ska ha lunch om jag inte sätter klockan men hon sa att det var ok så då är det ok med mig :P men vaknade av barnen några gånger och gick tillslut upp vid halv tio. Skönt :) huden bränner lite från solen idag men det var härligt att bada i havet oh ligga på stranden. En uppdatering om veckan med bilder kommer när vi är hemma igen. Ha en härlig vecka i solen (som jag har hört äntligen har kommit till er, woho!), det tänker jag ha :)
 
Strandhuset
 


Kommentarer:

1 Ann-Charlotte:

Hej Louise!!
Så härligt att få följa dig och livet i USA!!
Lite ensamt ibland, men du verkar stark och ändå planerar en massa aktiviteter, både själv och med andra. Kul att du fått uppleva både nationaldagen och midsommar!
Vi hörs vidare! Vi kanske ses fortare än vad du kan ana....
Stor kraaam från hela familjen

Svar: Hej Ann-Charlotte! Vad kul att du läser och skriver! :) jadå, jag försöker planera lite, längtar tills terminen börjar så jag kan gå på universitet och sjunga i kör :) ja, det var speciellt att få uppleva det här. Ja, ha så kul på er resa!! :) hälsa alla! Stor kram!
Louise

2 Mamsi:

Vad spännande med George W. han var en stor man i historien. Fina bilder! Ser på bilderna att du har fått en härlig solbränna ;) Mysigt, du ser frisk ut. Härligt med havet och passa nu på att njuta. Tyvärr har sommaren gett upp igen här men jag hann ta några dopp i havet. Hoppas solen kommer tillbaka här också. Älskar och saknar dig mitt hjärta! Puss och kram Mamsi

Svar: Ja jättespännande! :) tack! Ja har nog fått lite färg. Ja sitter på stranden just nu och njuter :D å vad trist, hoppas verkligen att den kommer tillbaka. Tur att du hann bada lite. Njut av semestern, önskar jag kunde vara där och hitta på roliga saker med dig. Älskar och saknar dig också! Puss!! <3
Louise

3 moa:

Har inte kommenterat på ett tag :( men det verkar som att du har det bra! Så mycket utflykter du gör! Jag förstår inte hur föräldrarna orkar hålla så stora fester som 120 personer! Det måste vara väldigt amerikansk för det är ju inte så vanligt i sverige. Måste vara lite ovant och jobbigt att helt plötsligt ta hand om så många barn åt gången. Det fina vädret varade i två dagar sedan har vi haft jättedåligt väder igen. Snön har inte smält bort från fjällen än för att det varit så kaltt väder hela tiden så vi kommer inte vandra i sarek i år utan vandra på padjelantaleden som går runt om sarek och lite lägre. Vi får hoppas att snön inte ligger kvar där också! Reser om en vecka på lördag så än finns lite tid kvar! Hoppas ni får en varm och härlig vecka på stranden! Kram!

Svar: Ja försöker hitta på lite, annars sitter jag bara hemma. Ja, fast de lagar ju inte maten, står inte i baren, städar inte efteråt eller passar alla barnen. De planerar visserligen allt och köper saker innan men det är ju kul. Tråkigt att vädret inte håller. Ok hoppas ni får det bra där. Kram!
Louise

4 Sandra:

Så roligt att läsa som vanligt! Familjen verkar ha planer nästan hela tiden. Verkligen en stor fest! Tur att de har stort hus ;) kul att ha firat deras nationaldag och ha upplevt det på riktigt. Stackars den rosa pudeln. Ser ju ut som de färgat den :p ska bli kul att läsa om er strandvecka! Puss & kram <3

Svar: Ja, de har alltid något på gång :) verkligen tur ;) ja, på det sättet som amerikanarna gör. Jag vet, tyckte synd om den med. Hoppas jag hinner skriva om den och denna veckan imorgon. Tiden går så snabbt! Puss och kram! <3
Louise

Kommentera här: